Alltför ofta beskriver vi vår kristna tro på ett sätt som får de människor som ännu står utanför ett aktivt församlingsliv att tro att "kristendom är en bunt regler och budord". "Kristendom handlar om att förbjuda allt som är roligt". "Kristendom handlar om att försöka leva ett perfekt liv." Detta är allihop grova missförstånd av vad det kristna livet egentligen handlar om.

Eler ska vi säga: "borde handla om". Det är ju väldigt lätt även för oss som är kristna att halka in i det som vi kallar "lagiskhet". I den här artikeln beskriver jag detta fenomen lite närmare. Låt oss här bara konstatera att lagiskhet innebär att vi i vår egen kraft försöker leva ett liv i Guds vilja, och att vi bygger vårt kristna liv på detta försök.

Martin Luther var ett bra exempel på en man som kämpade med lagiskhet. Han hade hela sitt liv strävat efter att leva ett liv som behagade Gud. En dag så uppenbarade Herren för honom denna viktiga sanning: "Du behöver inte kämpa för att uppfylla lagens krav. Jag har redan uppfyllt lagen helt och fullt i Kristus." Denna uppenbarelse kom att fullständigt förvandla hans liv, och blev också startskottet på den protestantiska reformationen.

Samma uppenbarelse är oerhört viktig även i vår tid; den kan inte nog upprepas: vår strävan är fullständigt fåfäng. Vi behöver inte försöka leva ett fullkomligt liv i vår egen kraft. Det är ändå dömt att misslyckas, på grund av vår mänskliga svaghet. Istället behöver vi göra något annat. Vad då? Se på Jesus och umgås med Jesus. Detta är vad denna artikel handlar om: en kärleksrelation med Jesus.

Det är nämligen så, att det enda sättet för oss att verkligen kunna göra Guds vilja är att vi umgås med Jesus. I hans närhet blir vi förvandlade. Vi blir inte fördömda - ty priset är redan betalt. Jesu blod har renat oss från alla synder, om vi tror på Hans ställföreträdande död. Detta är en underbar uppenbarelse för våra hjärtan! Att få bli fri från skam och skuldkänslor över det förflutna, över sådant som vi har bett Jesus om förlåtelse för (och ibland även våra medmänniskor) och gå vidare, glad och fri, och förlåten.

När vi kommer in i denna "Guds barns härliga frihet" som den kallas (Rom 8:21) så händer något med oss. Faktum är att detta paradoxala, att vi slutar kämpa för att behaga Gud och leva ett liv i Hans vilja, leder till just det resultatet - att vi faktiskt mer eller mindre omedvetet börjar leva liv som verkligen behagar Gud. Varför är det så? Jo, därför att när Jesus talar om "synd, rättfärdighet och dom" (Joh 16:8) så säger han just så här:

Om synd: de tror inte på mig. (Joh 16:9)

Det betyder i praktiken: när vi kämpar för att behaga Gud agerar vi inte i tro. Vi litar inte på att Guds försoningsverk i Kristus Jesus räcker för att behaga Gud, utan vi tror i vår enfald att vi på något vis behöver "lägga till" något till det verk som redan är fullbordat (Joh 19:30).

När vi istället lägger ner vår egenmäktiga strävan och väljer att gå in i vår bönekammare, för att i stillhet umgås med Jesus och tacka honom för det underbara han gjort händer något fantastiskt. Hans gudomliga närvaro över våra liv förvandlar oss från insidan ut. Istället för att vi gör gärningar i egen kraft, på grundval av fruktan och rädsla, så skapar han i oss en ny håg, en ny villighet att älska Gud och våra medmänniskor på ett sätt som endast är möjligt i den helige Andes kraft. Han skapar i oss en ny kärlek, så som det står skrivet:

Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss. (Rom 5:5)

Gemenskapen med Jesus och den helige Ande är absolut nödvändig för att vi ska ha ork och kraft att leva ett kristet liv så som Herren har tänkt att det ska levas.

Min bön idag är att denna kärlek ska brinna allt starkare i alla våra hjärtan. Låt oss be tillsammans:

Herre, tack för att du dog för oss alla på Golgata kors.
Vi kommer till dig idag, precis som dem vi är, i vår svaghet och skröplighet.
Ingen av oss kan i vår egen kraft och vilja leva ett liv som behagar dig.
Tack för att du en gång för alla har betalat priset, med ditt eget blod, för att öppna vägen tillbaka till gemenskapen med Gud.
Vi ber att du ska öppna vårt hjärtas ögon så att vi kan se denna uppenbarelse allt starkare.
Ge oss av ditt liv och förvandla oss, från insidan ut, så att vi kan leva som dina lärjungar i en värld som går allt längre bort från dig.

I ditt namn,
Amen