"Min nåd är dig nog, ty kraften fullkomnas i svaghet" säger Gud till Paulus i 2 Kor 12:9. Detta bibelställe till de mer missförstådda i bibeln, och snart ska jag berätta varför.

Man kan predika om Guds nåd hur länge som helst egentligen, men det tänkte jag inte göra den här gången. Ibland tänker vi att nåden är att Gud förlåter oss våra synder. Och det är ju helt sant, rätt och riktigt. Men den är så mycket mer än så. Jag tog för skojs skull och gjorde en uppslagning i ett bibelprogram för att se vad Guds nåd beskrivs som. Här är några av de saker jag hittade.

  • Guds nåd var över Johannes Döparen (Luk 2:40)
  • Jesus var "full av nåd och sanning" (Joh 1:14)
  • Vi har fått "nåd och åter nåd" (Joh 1:16)
  • Guds nåd uträttar saker (Apg 11:23)
  • Man kan förbli i nåden (Apg 13:43) och falla ur den (Gal 5:4)
  • Guds Ord är rikt av nåd (Apg 14:3)
  • Man kan vara överlämnad åt Guds nåd (Apg 14:26)
  • Vi är och blir frälsta genom nåd (Apg 15:11, Ef 2:8-9)
  • Man kommer till tro genom Guds nåd (Apg 18:27)
  • Evangelium är rikt av nåd (Apg 20:24)
  • Vi står som rättfärdiga av nåd (Rom 3:24)
  • Nåd står i motsats till något man förtjänar (Rom 4:4)
  • Vi har tillträde till nåden genom Kristus (Rom 5:2)
  • Vi är under nåden (Rom 6:14)
  • Paulus undervisade i kraft av Guds nåd (Rom 12:3)
  • Genom Guds nåd är vi vad vi är (1 Kor 15:10)
  • Guds nåd skänker oss ekonomiskt överflöd (2 Kor 9:8)
  • Nåden fostrar oss att säga nej till ogudaktighet (Tit 2:11-12)
  • Guds nåd är med vår ande (Filem v25)

Detta är kanske väl mycket på en gång. Nå, hur beskriver man kortfattat Guds nåd? Man skulle kunna säga så här: Guds nåd är evangelium. Glada nyheter för hela din varelse, till ande, själ och kropp. Du behöver inte längre vara slav under ditt syndiga kött, världen och djävulen, utan Herren är din Rättfärdighet, din tsidkenu. Du behöver inte vara orolig i din själ, ty Herren är din Frid, ditt shalom. Han ger ro och vila för din själ. Du behöver inte vara sjuk och svag i din kropp, ty Herren är din Läkare, din rapha. Du behöver inte längre leva i fattigdom, ty Herren är din Försörjare, din jirehOch så vidare. Paulus skrev i ett bibelcitat jag nyss citerade att "genom Guds nåd så är jag vad jag är". Ta en stund och meditera på vad det verkligen betyder.

Guds nåd var hela Paulus liv. Det präglade hela hans varelse, från djupet av hans hjärta till slutet på varje hårstrå. Allt han gjorde var att vandra i Guds nåd, leva i Guds nåd, stå i Guds nåd och framförallt förmedla Guds nåd. Halleluja!

När man ser detta, så blir plötsligt Pauli hälsningar till församlingarna à la "Nåd och frid vare med er alla" levande. Det är inte bara en allmän hälsning, ungefär som vi säger "God dag" för att det är vad som förväntas oss. Nej, det är Paulus som talar ut seger över vårt liv. "Mina ord är ande och liv" säger Jesus, och dessa ord talar Paulus ut över församlingarna för att han vill att de ska få byggas upp allt starkare i Guds nåd i Kristus Jesus.

En del använder bibelstället i ingressen för att rättfärdiga sina egna tillkortakommanden. Man säger att det inte var Guds vilja att bota Paulus (trots att det inte var en sjukdom han talade om i verserna runt omkring). Och så bygger man sig en egen liten otrosteologi, baserad på fruktan för att misslyckas (högmod, stolthet och i grunden brist på rättfärdighetsmedvetande) som säger ungefär så här: "Gud vill bota sjuka. Men kanske inte alltid. Det finns ju ändå en plats för Guds vilja också, vi kan inte tvinga någonting". Det låter ju religiöst, fromt och så vidare, men det är baserat på felaktiga premisser. Bibeln säger att "genom hans sår har ni blivit botade". Det är redan ett fullbordat faktum. Jesus tog våra sjukdomar upp på korset, och därför är vi juridiskt sett redan botade. Men det betyder inte att en kristen inte kan bli sjuk. Djävulen hatar nämligen alla Guds barn, och han kommer göra allt han kan för att kasta alla former av smuts på dig: sjukdom, depressioner och så vidare.

"Inte alla i Israel blev helade" kanske någon säger. Nej, det stämmer troligtvis. Vi ska se lite vad bibeln säger om Jesu helandetjänst:

"Ryktet om honom gick ut över hela Syrien*, och man förde till honom alla som led av olika slags sjukdomar och plågor, besatta, månadssjuka* och lama, och han botade dem." (Matt 4:24)

Nå, det kanske bara var där det var så. Vi tittar lite mer:

"När det blev kväll, förde man till honom många besatta. Och han drev ut de onda andarna med ett ord och botade alla sjuka" (Matt 8:16)

"Men, så där kan du ju inte göra! Man kan inte bara ta bibeln sådär bokstavligt, det måste ju genomgå en teologisk analys!" Det var just den analysen jag gjorde. Den kom fram till att Jesus botade alla som var sjuka, som fördes till honom. Vi läser lite mer bara för att vara på den säkra sidan.

"När Jesus fick veta det, drog han sig undan. Många följde honom, och han botade dem alla." (Matt 12:15)

"Vid solnedgången kom alla till honom med dem som led av olika sjukdomar, och han lade händerna på var och en av dem och botade dem." (Luk 4:40)

"Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade på en slätt. Där var en stor skara lärjungar och mycket folk från hela Judeen och Jerusalem och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon. De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Också de som plågades av orena andar blev botade. Och allt folket ville röra vid honom, eftersom kraft gick ut från honom och botade alla." (Luk 6:17-19)

Det är mycket tydligt utifrån ovanstående bibelställen att det är Guds entydiga vilja att bota alla som kommer till honom med sina krämpor. Vi ska bara ta ett litet bibelställe till för att "knyta ihop" säcken.

"...Gud smorde Jesus från Nasaret med den helige Andes kraft, han som gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld, ty Gud var med honom." (Apg 10:38)

Varje sak må avgöras efter två eller tre vittnens ord, säger Jesus. Jag har nu gett dig inte bara två eller tre utan sex bibelord som entydigt säger att Gud vill bota alla. Enbart mänskligt förnuft blandat med hjärtats otro kan få dig till en annan slutsats.

Nu hoppar vi friskt i predikan, men det skadar knappast. En del brukar säga att "allt är nåd", och därigenom försöka rättfärdigförklara sin egen ogudaktiga livsstil, sitt eget liv i synd och orenhet. Det är sant att "allt är nåd", allt Gud vill ge oss sker av nåd. Frälsningen, den nya födelsen, tas emot av nåd genom tro. Liksom allt annat. Men att använda nåden som en ursäkt för sin egen orättfärdighet är att så att säga vända ägget åt fel håll. Det blir bara bränt. Tvärtom så fostrar Guds nåd oss att leva ett liv i sann rättfärdighet och helgelse, i den helige Andes kraft.

"När jag är svag, så är jag stark" är ett välkänt citat av broder Paulus. Här brukar vi ofta fixera på svagheten, att Gud kan använda våra svagheter. Och det kan han naturligtvis. Det är viktigt att betona det. I oss själva, i vårt kött, så kan vi intet förmå. Däremot så behöver vi få en balanserad bild av det hela där vi "blir starka i HERREN och hans väldiga kraft" (Ef 6:10) Inte i mig själv, inte av någon människas kraft eller styrka, men när Gud, i form av den helige Ande, kommer över mig så finns det ingen gräns av vilka mäktiga stordåd jag kan göra. Läs hela Heb 11 nästa gång du läser i din bibel så får du se.

En del kristna säger att vi inte kan förvänta oss att vi alltid kan bli av med exempelvis karaktärsbrister. Men detta är precis vad vad vi kan. Det är nämligen så att Guds vilja för oss är att vi "helgas helt och fullt" (1 Tess 5:23). Det finns inget utrymme för brister i mig. Allt måste ge vika för Jesu namn och den helige Andes kraft. Visst, det kanske tar tid. Speciellt om det är demoniskt betryck som måste brytas över ditt liv. Men det betyder inte att det inte är Guds goda vilja att låta vårt "sinne förnyas" (Rom 12:2) så att vi vet vad som är Guds vilja i olika situationer. Och genom den helige Andes kraft och Guds kärleksnatur som är utgjuten i vårt hjärta (Rom 5:5) så har vi all kraft som någonsin skulle kunna behövas för alla former av "goda gärningar". Sådana gärningar som bibeln säger att vi är skapade för (Ef 2:10). Låter detta inte som något som stämmer överrens med din teologi? Det beror troligtvis på att du inte sett kraften i den nya födelsen.

Detta beror vanligtvis på att du har fått lära dig att människan blir född på nytt genom barndopet. Och eftersom alla som är barndöpta inte lever i full seger, så kan ju inte den nya födelsen vara något speciellt. Eller?

Bibeln säger i 2 korinterbrevet att "om någon är i Kristus så är han en ny skapelse. Det gamla är förbi; se, det nya har kommit" (5:17). Detta är ett enormt faktum som faktiskt inte går att överbetona. Om du är född på nytt så är du en ny skapelse. Du har inte de begränsningar som du en gång hade. Gud själv bor i dig, och han har ställt hela sin förmåga till ditt förfogande. Därför kan du "bota sjuka, uppväcka döda, göra spetälska rena och driva ut onda andar" (Matt 10:8). Du har fått en gudomlig auktoritet som ger dig möjlighet att praktisera full seger i varje situation. Halleluja!

Du är inte en del av världen. Se dig aldrig som att du är fast i en värld behäftad av syndens konsekvenser: död, fattigdom, andlig död osv. Du var det en gång, innan du blev född på nytt. Men nu har livets Ande, Gud själv, friköpt dig "från syndens och dödens lag" (Rom 8:2). Hela Rom 6 gäller dig. Synden och djävulen har inte längre någon juridisk makt över dig. Visst, du har fortfarande ett kött som kommer göra allt det kan för att hålla dig borta från allt gott som Gud vill göra för dig, men i din ande, i din invärtes människa, är du fullständigt ren, hel och fullständigt upprättad. Du är en ny skapelse! Halleluja!

Betyder detta ett bekymmersfritt liv, utan lidande? Alls icke så. Och det ser man i Apostlagärningarna, att när människor började bli födda på nytt på pingstdagen så upphörde inte deras problem. Tvärtom kan man nog i mångt och mycket säga att de fick mer och fler problem än tidigare. Men om du tänker efter så är det ju inte så konstigt. De hade plötsligt fått en ny fiende: djävulen själv. Så länge de var under hans våld så brydde han sig inte så mycket om dem. Men nu började han sända allt som stod i hans makt över dem. Det ser du i Apg 4. Förföljelsen började, och fortsätter än idag. Om du har lite koll på församlingen i andra länder så vet du nog att i till exempel Kina så fänglas, torteras och rentav dödas många kristna på grund av sin tro. Denna form av lidande upplevs nog av de flesta för rent förskräcklig, och det är klart att det inte är kul rent mänskligt sett. Men jag är fullständigt övertygad om att de kinesiska kristna är några av världens allra lyckligaste! De klagar knappast över att någon gjort en repa i deras lack på bilen, för de har inte ens en bil. Många lever fullständigt i tro för sin dagliga överlevnad, och är helt beroende av Herren. Här är de i mångt och mycket ett föredöme för oss till stor del försoffade väst-kristna.

Ska vi då söka upp förföljelse, och be om förföljelse? Nej, självklart inte. Men lev nära Gud och vandra i den helige Andes kraft så kommer du inte att kunna undvika det. Det var en av de saker som Jesus uttryckte mycket tydligt. "Har de förföljt mig, skall de också förfölja er." (Joh 15:20) Detta är vad det innebär att bära sitt kors. Att dö bort från sig själv. Det innebär inte att ta emot sjukdomar och andra former av sataniska attacker på vårt liv. Sådant har ingen makt över en kristen. Han är över och inte under. Han har ett namn som är över alla andra namn - namnet Jesus!

Jag vill avslutningsvis be lite med dig. Vill du? Du får gärna be med i denna enkla bön från en broder i Kristus.

Herre, tack för att du har gett mig din nåd. Tack för att du fortsätter att uppenbara dig själv och din karaktär för mig. Tack för att du ger mig nåden att varje dag vandra i seger över Satan och hans rike. Tack, Jesus, för att du tog på dig mina synder och svagheter. Tack för att jag i dina sår är helad. Tack för att du blev fattig för att jag skulle bli rik. Tack för allt gott som du ger mig, helt av nåd.

I Jesu namn,
Amen.