Alla människor kan se, att något inte står rätt till med människan. Men från
det, till att se vad lösningen är, och även att se hur djupt människan
har fallit ifrån sin ursprungliga position, är steget så långt att det aldrig
kan överbryggas på annat sätt än genom den uppenbarelse som är given i Guds Ord
— enbart Guds Ord kan visa en människa lösningen på hennes problem.

Så, vad är människans problem? Du kanske har hört det många gånger förut, eller
så har du aldrig hört talas om det förut, men oavsett vilket så är det en
sanning som behöver upprepas om och om igen: människan är inte resultatet av en
utvecklingscykel på hundratusentals år (eller mer). Hennes förfäder är inte
olika sorters djur. Alla dessa mänskliga teorier har sin rot i människans
andligt döda natur, hennes bortvändhet och brutna kontakt med Gud, ja; det
faktum att hon i sitt innersta väsen och i sitt hjärta bär på en fiendskap emot
Gud. Oh, hur tragiskt detta verkligen är! Att människan, som skapades till att
ära och förhärliga Gud, nu istället går runt och bär på ett inneboende hat emot
sin Skapare. Det är så hemskt, att det egentligen inte är konstigt att människor
har svårt för att ta emot denna sanning. Likväl är det så Guds Ord beskriver
situationen; "Ingen [i den fallna skapelsen] finns som gör det goda, inte en
enda"
(Rom 3:12)

Människans problem

Människans problem är alltså hennes egen ondska och bortvändhet ifrån Gud.
Oavsett om vi tycker om detta eller inte, så är det så, och Gud säger det inte
till oss för att trycka ner oss i den hög av bajs som vi befinner oss i, utan
tvärtom: Han vet att sanningen skall göra oss fria (Joh 8:32). Men för att vi
skall kunna få ta del av denna frihet, så behöver sanningen få komma in i vårt
hjärta och bli en uppenbarelse som lyser upp i vårt mörker. "Därför
heter det: "Vakna upp, du som sover, och stå upp från de döda, så skall Kristus
lysa över dig."
(Ef 5:14b) vilket leder oss in på nästa punkt:

Den andligt döda naturen: fiendskap mot Gud

Människan befinner sig alltså i mörker, eller i det som vi beskriver som den
andliga döden. Det är denna andliga död som leder till den fysiska döden, och i
förlängningen till den eviga döden; helvetets plågor, för var och en som inte
genom tro tagit emot Jesus Kristus som sin personlige Frälsare och Herre.

Det var detta som Gud talade om när Han sade följande till Adam, den första
människan: "Ty den dag du äter av det [trädet med kunskap om gott och ont]
skall du döden dö"
(1 Mos 2:17). Lägg märke till att Gud här talar om att
den dagen som människan gick bort ifrån Gud så skulle hon dö. Inte när
hon blev gammal, utan den dagen. Detta visar tydligt att det är något
helt annat än den fysiska döden som Gud talar om, nämligen den andliga
döden
, denna förskräckliga, vidriga äckliga natur som i sitt väsen är
fiendskap och hat emot den levande Guden, emot Hans Ord, emot Hans Rike och allt
annat som Han står för.

Den andliga dödens frukter

Vilket blev resultatet av att människan dog andligen, och att hon fick ta emot
denna onda natur? Resultatet är flerfaldigt, men bland annat följande:

  1. Människan blev en syndare. Ja, än mer; hon blev synd. Istället för att vara Guds Son (Luk 3:38) blev hon djävulens barn. Hon blev något vidrigt, något förskräckligt, något avskyvärt i Guds ögon. Vi brukar predika mycket om vad som är rätt och fel, och visst behövs det eftersom Gud själv talar mycket om det i sitt Ord. Men något som är viktigt att förstå i detta sammanhang är, att så länge människan är en syndare, så länge hon är ett djävulens barn, så kommer hon göra sin faders vilja. Varför? Jo, för att det är det som är naturligt för henne! Det är det som "känns rätt". Så stark har Gud gjort familjen som enhet, att dessa grundläggande lagar och principer funkar även i djävulens familj.
  2. Skapelsen kom under förbannelse. Jorden blev förbannad på grund av människans synd och ondska, så till den milda grad att Gud inte kunde ta emot Kains offer som bestod av markens gröda (1 Mos 4:5). Såväl växtlighet som djur kom in under denna förbannelse. Varför blev det så? Jo, det beror på att Gud är rättfärdig och att denna rättfärdighet, detta gudomliga rättsmedvetande, kräver att ondskan får sin dom. Om Gud inte skulle döma ondskan och synden, så vore han faktiskt inte god. Vi kan jämföra, med medvetenhet om att det är en ofullkomlig jämförelse, med en mänsklig domare. Tänk dig att det kommer in en människa i en domstol, och alla bevis visar att hon är skyldig till grova rånmord, våldtäkter på barn, människorov, narkotikasmuggling och så vidare. Men när det är dags för domaren att fälla ett domslut säger han: "Det är ju ganska så hemska saker som du har gjort, men vi stryker ett streck över det hela. Du får gå, om du lovar att aldrig någonsin göra om det du har gjort igen."

Det finns en del människor som förkunnar en form av förvanskat evangelium på
detta sätt, att försoningen och frälsningen handlar om att Gud på något sätt har
överseende med våra synder, att Han ser mellan fingrarna och liksom förlåter oss
utan någon grund för förlåtelsen annat än Hans godhet och kärlek. Det låter
kanhända vackert vid en ytlig granskning, men det är en satanisk villfarelse med
syfte att trälbinda och föra människan vilse.

Det är nämligen så, att en frälsning med sin grund enbart i Guds godhet och
välvilja, det blir precis som vilken annan religion som helst. "Om Allah
vill så kommer jag till himlen"
, så säger en trogen muslim. Men så säger
inte den kristne. "Om det är Guds vilja så kommer jag till
himlen."
Nej, Herren, den levande Guden, vill inte att vi skall leva vårt
liv med den sortens ovisshet hängande över oss. Han vill att du redan här
och nu
skall veta att din frälsning är säkrad. Hur han gör det, kommer vi
snart till. Om du tycker detta låter intressant, fortsätt att läsa!

Guds lösning: ställföreträdaren

Vi har klargjort att människan befinner sig i andlig död, en död som leder till
den fysiska döden och därtill den eviga döden. Vidare så är människan djävulens
barn, under förbannelse och utanför Guds vilja. Vi har också konstaterat att en
frälsning som enbart bygger på att Gud är god och "älskar alla människor", en
sådan frälsning är inte en fast grund att bygga sitt liv på (Matt 7:26-27).

Den grund som Gud vill att du skall bygga ditt liv på, är istället denna:
Gud själv kom hit till jorden som en människa; Jesus Kristus. Han tog
på sig den förbannelse som du gjort dig förtjänt av. Han tog på sig
konsekvenserna, resultatet av din synd, dvs. sjukdom, fattigdom och andlig
död. Bibeln beskriver det som så, att Han som själv var rättfärdig, ren och
helig blev "gjord till synd" (2 Kor 5:21) och förbannelse (Gal 3:13).
Vårt hjärta kan inte greppa detta, att Han som var Guds egen Son, som hela
sitt liv hade levt i Guds vilja blev gjord till det som Gud hatar mer än
någonting annat. Han blev gjord till vår onda natur, till det hat som finns i
den fallna människan, ett hat emot Gud och emot andra människor. Oh, om
vi bara kunde se detta ofattbara faktum i all dess makt, då skulle vi för
evigt bli förvandlade människor!

Man kan faktiskt uttrycka sig så, och man bör uttrycka sig så, att Jesus blev
gjord till en syndare; och inte bara en syndare, utan en syndare som begått alla
synder du kan tänka dig, och inte bara en gång, utan många gånger. Summan av all
synd i hela världshistorien, den blev han ett med. Här har du lösningen på
människans problem! Nämligen: att Jesus själv blir gjord till
problemet, och att Gud fullständigt och totalt vänder ryggen åt Honom och
överger Honom. Därför ropade Han ifrån korset "Min Gud, min Gud, varför har
du övergivit mig?"
(Matt 27:46). Där hänger Han, Guds rena och fläckfria
lamm, så som en syndare vilket han också var då han gick in i rollen som
ställföreträdare. Så fullständigt gick Han in i denna roll, att Gud Fader själv
inte längre kunde se på honom. Att Han frivilligt kunde göra detta, det är så
ofattbart. Det är kärleken som har blivit kött, kärleken som har kommit till
denna värld. Vi tycker att det finns mycket kärlek i världen, men jämfört med
detta underbara försoningsverk så bleknar alla kopior som svartvita kopior
jämfört med en färgfilm.

Tre dagar i helvetet

Vad hände sedan, kanske du undrar? Jo, det slutar inte i detta. Jesus dör
kroppsligen, Hans kropp blir lagd i en grav och människorna tror att nu är det
slut. Men i andevärlden är det inte slut. Jesu själ och ande blir förd ner i
helvetets djupaste hålor (Ps 88:6), av Gud själv. Fullständigt avkopplad ifrån
Gud (dock utan att för den skull upphöra att vara Gud, vilket vore omöjligt) och
utlämnad åt sig själv, ensam med djävulen och hans demoner. Vilken obehaglig
tillvaro! Värt att nämna i detta sammanhang är att djävulen faktiskt trodde att
han hade vunnit här. Han trodde att han hade lyckats besegra Gud, att Guds
frälsningsplan hade misslyckats. Och det är ju inte så konstigt. Du måste komma
ihåg att djävulen är inte allsmäktig och allvetande. Han såg inte den juridiska
delen i Jesu död, att mänskligheten på juridiskt riktig grund genom Jesu död
skulle kunna förklaras rättfärdig och återföras in i Guds egen familj. Han såg
bara den så att säga "negativa" biten av den hela (men som egentligen är själva
grunden och fundamentet för frälsningen), nämligen Jesu lidande, Jesu
syndblivade och Jesu andliga död. Han såg att Jesus i allt blev lik djävulen
själv, och det är ju inte så konstigt att det gladde honom!

Faktum är också det, att om djävulen hade sett resultatet av Jesu död, så hade
han aldrig arbetat så som han gjorde för att få död på denne irriterande
helandeevangelist. Han trodde att bara han fick död på Jesus så skulle problemet
vara löst och Gud skulle ha förlorat. Men, prisad vare Gud, Gud förlorade inte!
Efter tre dagar så sände Gud Fader ner Gud den helige Ande till helvetets
djupaste hålor, och precis som den första människan fick liv när Guds Ande
inblåste liv i hans näsborrar, så fick Jesus tillbaka livet: andligt, själsligt
och fysiskt. Man kan med rätta använda uttryckte att Jesus blev "född på nytt"
här i helvetet; Han blev född från döden in i livet, och därför säger Guds Ord
att "Du är min Son, idag har jag fött dig" (Apg 13:33). Denna vers
syftar utan tvekan på Jesu uppståndelse — läs versen efter om du är
skeptisk!

Relationen med Gud är återupprättad

Vilken glädje det är i detta, att Jesus Kristus faktiskt har dött för
vår skull, och uppstått på den tredje dagen ifrån de döda. Genom sin död så har
Han nämligen byggt en juridiskt rättfärdig grund på vilken Gud kan förklara en
människa rättfärdig och förlåten sin synd. Grunden är nämligen detta: synden har
inte sopats under mattan, utan fått sin fullständiga och hela dom! All den plåga
som du och jag skulle fått i evigheten i helvetet, den lades på Jesus under tre
dagars pina. Därför så är inte Gud orättfärdig när Han frikänner människor,
eftersom detta frikännande bygger på en juridiskt korrekt och hållbar grund.
Jesus var inte tvingad att gå till Golgata och dö för vår synd, så djävulen kan
inte säga att Jesus blev tvingad. Jesus var inte orättfärdig i sig själv, så
djävulen kan inte säga att han bara dog för sig själv. Ser du? Genom Jesu död
och uppståndelse, så kan Gud på en helt hållbar och fast grund förklara
människor rättfärdiga, heliga och rena! Därför heter det "I honom är vi
friköpta [från djävulen och hans rike] och har fått förlåtelse för våra
synder"
(Kol 1:14).

Låt oss gå ut och fröjda oss över detta faktum. Det är fullbordat! Han har
öppnat en ny och levande väg in till Fadern. Genom att tro på detta, att Han
verkligen har sonat din synd och betalat din skuld, så blir allt det Han har
gjort din personliga egendom. Om Gud inte ens skonade sin egen Son, skulle han
då inte ge dig precis allt vad du behöver (Rom 8:32)? Hur kan du ens
för ett ögonblick tro att Gud är emot dig, när du ser vilket oerhört stort pris
Han betalat för att köpa din frälsning? Nej, må Gud frälsa oss ifrån alla falska
föreställningar om hurdan Han är och istället låta sin Helige Ande upplysa våra
hjärtan så att vi ser att Jesus Kristus är himlens skatt, given som en personlig
gåva åt var och en som vill ha den. Inklusive dig!