Det du kommer få höra nu kallas för evangelium, eller "goda nyheter" på vanlig svenska. Du kanske inte tycker att det verkar vara speciellt goda nyheter inledningsvis. Men sätt dig bekvämt i stolen och hämta ett glas mjölk, O'boy, eller vad du nu tycker om att dricka. Det du nu kommer läsa kommer troligtvis förvandla ditt liv för alltid. Så bestäm dig redan nu för att läsa igenom hela den här texten. Om du slutar i förtid så kommer du förmodligen ångra dig resten av ditt liv. Gud har nämligen en underbar plan för just dig.

En gång, för många år sedan, så uppstod mänskligt liv på den här planeten. Många människor har olika åsikter om hur detta gick till. En del säger att människan utvecklades från mer primitiva djur. Men bibeln är väldigt tydlig med hur det gick till: Gud skapade människan. Varför gjorde han detta? Var det någon form av "experiment", liksom vi väl alla sett en galen professor göra sin egen Frankenstein-robot för att fullfylla sina syften? Nej, faktum är att Guds syfte med mänskligheten var gemenskap. Han är en Fader, och precis som en jordisk fader älskar att umgås med sina barn, så längtar han att umgås med sina. Men för att detta skulle ske så var han naturligtvis tvungen att skapa dem först.

"Vad pratar du om egentligen? Jag har aldrig sett denne gud, och än mindre umgåtts med honom" säger du kanske för dig själv. Det vet jag, min vän. Vi kommer till den biten. Ta det lugnt så ska du få se att dina frågetecken kommer rätas ut.

När Gud hade skapat människan, i form av man och kvinna, man och hustru, så umgicks de med varandra helt obehindrat. De talades vid, de skrattade och hade det trevligt. Men så hände det som inte fick hända. Det smög in sig ett dammkorn i förgasaren, så att säga. Synden smög sig in. Vad är nu synd, och varför var det så allvarligt?

Jo, synd är att göra det som är emot Guds vilja. Ytterst sett så bottnar detta i att du, liksom alla andra människor, är skapad till Guds avbild. Det är Gud som har gjort dig. Och precis som en bil som används på ett annat sätt än vad den är byggd för (exempelvis genom att driva varvtalet i topp hela tiden och köra med kopplingen nedtryckt) kommer gå sönder, så har synden en grovt destruktiv förmåga. Hur kom då synden in i skapelsen?

Bakgrunden ligger i dessa två saker:

  1. Människan skapades med en fri vilja. Detta betyder att hon kunde välja att gå bort ifrån Gud. Hon blev given klara instruktioner om vad hon inte skulle göra, och hon valde att bryta mot dessa. Detta fick enorma konsekvenser som vi ska titta på om en liten stund.
  2. Gud har en fiende. Han heter Satan. Redan innan människan vände sig bort från Gud så hade han gjort det.

Människan ställdes inför ett val: antingen talar Gud sanning, eller så talar ormen, djävulen, sanning. Hon valde att tro på djävulen istället för att tro på Gud. Hon trodde att Gud på något sätt försökte undanhålla henne från något. Hon litade inte på att Gud visste bäst.

Konsekvenserna av detta blev mer drastiska än vad man kanske vid första anblick kunde tro. In i skapelsen kom död där det tidigare hade funnits liv. Det kom sjukdom där det hade funnits hälsa. Det kom fattigdom där det tidigare funnits rikedom i överflöd. Och vad som var allra värst av allt var att relationen mellan Gud och människa slogs i småbitar. Varför? Är det för att Gud finner nöje i att bestraffa? Alls icke så. Men om du vill förstå detta så behöver du förstår hur Gud är till sitt väsen. Gud är väsensskild från synd. Han inte bara hatar den. Han kan faktiskt inte titta på den. Detta beror på att Gud är helig.

Det betydde, att när människan gick bort från Gud, så hindrade hon aktivt honom från att agera på jorden. Du förstår, Gud hade nämligen gett jorden till människan, till att förvalta. Man kan tycka att Gud bara borde ha "tagit tillbaka" den, och sedan förstört människan och skapat nya. Visst hade han kunnat göra det, om man bara tänker på Gud som allsmäktig, som att han kan göra allting. Men Gud är faktiskt ett moraliskt väsen. Bibeln säger till exempel att han inte kan ljuga. Det beror på att Gud är rättfärdig.

Men Gud gav inte upp hoppet om mänskligheten. Redan innan han skapade henne visste han ju att hon skulle falla av och gå bort från honom. Därför hade han en plan förberedd att sätta i verket. Nu ska du få höra den allra mest fantastiska berättelse som över huvud taget finns: Guds försoningsplan.

Det börjar egentligen direkt efter syndafallet. Gud ger djävulen ett löfte om att han en dag skall besegras. Men hur detta skall ske nämns inte så värst mycket, annat än att det ska ske just genom det människosläkte som just har vänt honom ryggen. Hennes säd skall krossa ditt huvud. Varför säger inte Gud mer än så? Jo, det är för att om han skulle avslöja mer så skulle djävulen kanske lyckas hindra det. Denna tanke kanske är absurd för dig; hur kan Gud misslyckas med något? Men tänk på att försoningen måste gå absolut rätt till - Gud är bunden vid sin egen karaktär. Han är rättfärdig, vilket betyder att han till exempel inte kan stjäla.

Vi hoppar till näste person i berättelsen. En man i Ur, en oansentlig plats någonstans i närheten av dagens Irak. Gud såg att han skulle kunna fungera som en del i försoningens mysterium. Tänk på att det var oerhört viktigt att Gud inte avslöjade för mycket om detta mysterium. Det är precis därför som du inte hittar så extremt tydliga profetior om det som skulle komma i Gamla testamentet. Men Gud avslöjade ändå såpass mycket som att Abram (som senare blev Abraham) skulle bli till en välsignelse, till hjälp för alla folk på jorden.

Näste person är Abrahams son-son-son, Josef. Gud visade sig på ett märkligt sätt i drömmar för honom. Hans far och bröder skulle böja sig ner inför honom. Kunde detta vara den utlovade av kvinnas säd, som skulle besegra djävulen? Det verkar som att djävulen trodde det i alla fall, för han lyckades få Josefs bröder att sälja honom som slav till Egypten. Men Gud är visare än djävulen. Det som han försökte använda för att förstöra, för förbannelse, vände Gud till en välsignelse, inte bara för Josef själv utan för hela hans familj.

Sedan dröjde det ett par hundra år innan näste person dök upp i rampljuset. Vi talar om Mose, som Gud använde på ett mäktigt sätt för att befria sitt folk, Abrahams barn, ur slaveriet i Egypten. Gud är trofast, och han håller alltid vad han har lovat. Genom Mose så uppenbarade Gud sin vilja för människan genom lagen, sammanfattad i de tio budorden som du säkert åtminstone har hört talas om. Om hon bara skulle hålla dessa bud så skulle det gå henne väl, sade Gud. Det låter ju bra förstås. Problemet var bara att människan inte ville hålla buden, och inte heller kunde. Synden hade fått så mycket makt över henne att hennes fria vilja var nästintill bortblåst. Det såg ut som ett mirakel skulle krävas för att människan skulle komma tillbaka till den relation med Gud som han hade skapat henne för. Och detta mirakel kom en vacker dag. Men än har vi en person kvar att berätta om innan dess.

Denna person är den första kvinnan i vår berättelse. En del människor tror att Gud hatar kvinnor, eller att han åtminstone tycker att de är mindre värdefulla. Detta är naturligtvis helt och hållet felaktigt. Och jag tror att ett av skälen till att Gud förutbestämde försoningen till att gå till på just detta sätt var för att visa hur dyrbar en kvinna är i hans ögon. Det är naturligtvis Maria vi talar om. Hon blev utvald av Gud att få privilegiet att föda historiens huvudperson, nämligen Jesus.

Varför kom egentligen Jesus hit? Det finns många olika vinklar, och synsätt. En del fokuserar starkt på Jesus som ett moraliskt föredöme. Och det är naturligtvis en helt korrekt syn. Andra talar om att han ville visa oss hur mycket Gud älskar människorna. Och detta är vad vi kommer fram till nu. Jesu kärlek till oss var nämligen inte en allmänt gosig känsla i magen. Den ledde fram till konkret handling. Jesus blev Guds offerlamm. Vad är ett offerlamm? Jo, du förstår, eftersom Gud är rättfärdig så betyder det att han måste låta synden få konsekvenser. Om du har läst någonting i bibeln, i Gamla testamentet, så ser du att det praktiskt taget kryllade av offer. Nu finns det olika sorters offer, men ett av de offer som fanns i lagens förbund, som Gud gav Abrahams barn genom Mose kallades för ett syndoffer. Man skulle ta ett felfritt (dvs. utan fläckar) lamm, av en viss ålder, och offra det till Gud för att bringa försoning för de synder som man begått under det gångna året. Vi har inte tid att gå in i detalj på allt om Jesu tjänst som offerlamm, men vi kan konstatera följande: Jesus bar den fulla konsekvensen av vår synd. Inklusive sjukdom (som inte nödvändigtvis beror på en personlig synd, men den kom in i världen genom syndafallet), fattigdom och andlig död. Alla dessa kan sammanfattas i ordet brist. Sjukdom är brist på hälsa. Fattigdom är brist på ekonomiska tillgångar. Andlig död är brist på andligt liv, brist på relation med Gud.

Jesu viktigaste tjänst här på jorden var alltså försoningen. När Jesus blev uppspikad på korset så var det du och jag som blev uppspikade. När de romerska soldaterna drev igenom sex-tumsspikar igenom hans händer och fötter så var det vi som blev genomborrade. Allt det vi var, det blev Jesus. Fadern utlämnade honom så fullständigt att han till slut utropade det välkända "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig!". En del moderna teologer försöker bagatellisera detta och säga att Jesus bara "kände" att han var övergiven av sin Fader. Men detta är fullständigt fel, och ett försök att bagatellisera Jesu ställföreträdande lidande. Jesus blev verkligen övergiven av Fadern. Han "blev gjord till synd". Din och min synd, vår syndiga natur. Detta var direkt nödvändigt för att vi skulle kunna få bli befriade. Allt detta gjorde Jesus av kärlek till just dig.

Därefter nedsteg Jesus till helvetet, eller dödsriket som det står i en del översättningar. Återigen så försöker somliga rycka bort även denna bit ur försoningen. Man säger att Jesus mest bara tog en fikapaus innan han uppstod. Men det stämmer inte. Jesus blev utlämnad till djävulen och hans demoner, som hade makten över dödsriket. Denna period är svår att beskriva med ord, och jag är säker på att det inte behövs. Det räcker att tänka tanken för att man nästan mår illa. Men det mest fantastiska kommer nu.

Nu kommer jag för första gången citera bibeln ordagrant, för den här versen är så otroligt härlig att det är absolut bäst att låta det stå som det står: "Men honom [Jesus] har Gud uppväckt och löst ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt att han skulle behållas av döden."(Apostlagärningarna 2:24) Här ser du att djävulen gjorde allt vad han kunde för att behålla Jesus i dödsriket. Men han hade begått sitt största misstag någonsin. Han visste inte vad som skulle bli resultatet av Jesu uppståndelse, Jesu seger över döden och dödsriket.

Ordet "vånda" här betyder ordagrant "födslovånda", det vill säga, samma sorts smärta som en kvinna upplever när hon föder barn. Och det är ett väldigt bra ord; dels eftersom Jesus verkligen upplevde smärta under sin tid i dödsriket, och även för att det handlade om födslovånda. Men vad var det som skulle födas fram? Jo, vänta nu så ska du få höra. Detta är nämligen det som är det otroligaste i hela berättelsen.

När Jesus dog vår död, när han dog istället för oss, och gick till helvetet istället för oss, så var syftet egentligen ett enda, och det var att människor skulle få komma tillbaka till den position de hade innan syndafallet. De skulle tas ur mörkrets rike och in i Guds älskade sons rike. Utan att gå in på alltför mycket detaljer så möjliggjordes detta i och med att Jesus uppstod ifrån det döda och gick upp till himmelen med försoningsblodet. Det möjliggjorde nämligen det mest fantastiska som den här världen någonsin skådat: den nya födelsen.

I den nya födelsen så kommer du tillbaka till den position du är skapad för. Du får ta del av Guds egen natur i ditt hjärta, i din ande, genom den helige Ande som tar sin permanenta boning i dig. Under Gamla testamentets tid så var den helige Ande aktiv och verksam, genom att han kom över människor. Men aldrig före pingstdagen hade den helige Ande tagit boning i en människa. Man kan bara ana förskräckelsen i djävulens ansikte när han såg detta. Nu skapades ett helt nytt människosläkte. Du har kanske hört begreppet "den nya skapelsen" någon gång om du umgåtts i kristna sammanhang. Detta är precis vad det handlar om. Den gamla skapelsen går mot sitt slut. Och den nya skapelsen är på väg in. En del människor tror att detta kommer ske "a la Big Bang", det vill säga att allt kommer ske den dagen då Gud skapar nya himlar och en ny jord. Men faktum är att det största och mest fantastiska har redan skett. Gud har återigen öppnat vägen för människan till innerlig gemenskap med honom, genom Jesu Kristi, Guds sons egna blod.

Alla begränsningar som fanns i den gamla skapelsen, på grund av synden, är borta i den nya. För första gången någonsin blir det möjligt för en människa att fullt ut leva efter Guds vilja. Detta beror på att hennes ande blir en ny skapelse, i vilken Gud själv, den helige Ande, tar sin boning. Hennes mänskliga svagheter har inte längre möjlighet att förstöra hennes liv. För Gud den helige Ande gör det övernaturliga till vardagsmat för henne.

I den nya skapelsen finns ingen sorg, inga bedrövelser. Ingen synd, ingen sjukdom. Ingen brist, ingen fattigdom. Allt detta besegrades i Jesu uppståndelse, då han avväpnade andevärldens furstar och väldigheter, det vill säga allt som djävulen hade att komma med. Han har triumferat över dem. Djävulen är besegrad. Han är inte död, och heller inte bunden som han en gång kommer bli, innan han för evigt blir kastad i eldsjön. Men han har förlorat sin makt över människorna, om de kommer in i den nya skapelsen vilket sker genom tro och bekännelse.

Betyder det att en människa som är född på nytt inte kan bli sjuk, eller att hon kan få slut på pengar? Jo, det kan hon, men när det sker så beror det faktiskt på att djävulen har bestulit henne på det som tillhör henne. Jesus säger klart och tydligt att tjuven [djävulen] kommer för att stjäla, slakta och döda. Han kommer göra allt han kan för att hindra dig från att leva i fullheten av detta. Man kan undervisa länge om auktoriteten i namnet Jesus och hur du står emot honom, men helt kortfattat: om du är i Kristus och använder dina andliga vapen så vinner du en härlig seger mot alla former av demoniska attacker.

Låter det här som en helt annan form av kristen tro än vad du har fått lära dig, eller vad du har växt upp vid? Det är ganska troligt att det är. Det är nämligen så, att djävulen gör allt vad han kan för att blanda upp den "sunda läran" som bibeln talar om, med diverse osunda läror. Det var till exempel därför folk kom på att för att man skulle vara riktigt from så skulle man vara fattig. Franciscus var ett exempel på folk som hade snöat in på detta. Men det behöver inte du göra. Det spelar ingen roll vad människor hittar på. Det viktiga är vad Gud säger. Och det kan du läsa i hans Ord.

Vill du vara en del av den nya skapelsen? Är du osäker på om du verkligen är frälst? Du kan be den här bönen med mig.

Jesus, jag kommer till dig som jag är. Jag vet att jag har gjort många fel i mitt liv och att jag är en syndare. Genom min synd har jag gjort mig förtjänt av att hamna i helvetet. Tack för att du har gjort det möjligt för mig att bli förlåten och få komma tillbaka till Gud. Jesus, bliv min Herre. Jesus, bliv min Gud. Föd mig på nytt, Jesus. Jag tror på att du verkligen har uppstått ifrån de döda, och att du är Guds son. Jag bekänner dig som min Herre, och ger dig resten av mitt liv. Från och med denna stund är jag en ny skapelse, och jag tillhör Guds egen familj. Tack himmelske Fader för allt du är och allt du gör.

I Jesu namn, amen.

Kontakta gärna mig om det är något mer du behöver för att komma ut i fullheten av vad Gud har för dig. Gud välsigne dig!