O Store Gud
Den här sången skrevs av Carl Boberg 1885. Det är en av världens mest spridda andliga sånger, och den är otroligt populär i många olika länder.
1. O store Gud,
när jag den verld beskådar
Som du har skapat
med ditt allmaktsord,
Hur der din visdom
leder lifvets trådar,
Och alla väsen
mättas vid ditt bord;
|: Då brister själen
ut i lofsångsljud:
O store Gud!
O store Gud! :|
- När jag betraktar
himlens höga under,
Der gyllne verldsskepp
plöja etern blå,
Och sol och måne
mäta tidens stunder
Och vexla om,
som tvänne klockor gå;
|: Då brister själen
ut i lofsångsljud:
O store Gud!
O store Gud! :|
- När jag hör åskans
röst i stormen brusa
Och blixtens klingor
springa fram ur skyn,
När regnets kalla,
friska vindar susa
Och löftets båge
glänser för min syn;
|: Då brister själen
ut i lofsångsljud:
O store Gud!
O store Gud! :|
- När vestanvindar
susa öfver fälten,
När blommor dofta
omkring källans strand,
När trastar drilla
i de gröna tälten
Ur furuskogens
tysta, dunkla rand;
|: Då brister själen
ut i lofsångsljud:
O store Gud!
O store Gud! :|
- När jag i bibeln
skådar alla under,
Som Herren gjort
sen förste Adams tid,
Hur nådefull
han varit alla stunder
Och hjälpt sitt folk
ur lifvets synd och strid;
|: Då brister själen
ut i lofsångsljud:
O store Gud!
O store Gud! :|
- När jag hör dårar
i sin dårskaps dimma
Förneka Gud
och håna hvad han sagt,
Men ser likväl,
att de hans hjälp förnimma
Och uppehållas
af hans nåd och makt;
|: Då brister själen
ut i lofsångsljud:
O store Gud!
O store Gud! :|
- Och när jag ser
hans bild till jorden sväfva
Och göra väl
och hjälpa öfverallt,
När jag ser satan
fly och döden bäfva
För Herren i
förklarad korsgestalt:
|: Då brister själen
ut i lofsångsljud:
O store Gud!
O store Gud! :|
- När tryckt af syndens
skuld jag faller neder
Vid nådens tron
och ber om nåd och frid
Och han min själ
på rätta vägen leder
Och frälsar mig
från all min synd och strid;
|: Då brister själen
ut i lofsångsljud:
O store Gud!
O store Gud! :|
- När slutligt alla
tidens höljen falla,
Och i åskådning
byter sig min tro,
Och evighetens
klara klockor kalla
Min frälsta ande
till dess sabbatsro;
|: Då brister själen
ut i lofsångsljud
Tack, gode Gud!
Tack, gode Gud! :|