Rättfärdighet, frid och glädje i den helige Ande
Titeln på denna predikan har fått sin inspiration från Romarbrevets fjortonde kapitel. Där står det så här: "Guds rike är inte mat och dryck, utan rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande." (Rom 14:17)
Ibland tenderar vi kristna på att fokusera alldeles för mycket på saker som egentligen inte är det allra mest väsentliga. Vad vi som kristna ska göra, eller inte göra - stycket som detta bibelord är taget från handlar just om sådana saker. Joyce Meyer brukar uttrycka det så bra tycker jag: "Christianity is not a big DO, it's a big DONE". Kristus har redan fullbordat lagen!
Gamla förbundet med dess lagkrav
Det gamla förbundet, lagens förbund, handlade väldigt mycket om vad det judiska folket skulle göra eller inte göra. Faktum är att hela förbundet beskrivs just på det sättet: "Den som håller dessa bud skall leva genom dem" (Gal 3:12, vilket i sin tur är ett citat från 3 Mos 18:5). Men för den som misslyckades med att leva upp till lagens krav återstod fruktansvärda förbannelser: "Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter." (5 Mos 27:26)
Det som är så fantastiskt är att Kristus har fullbordat allt detta, för din och min skull! Därför är det som Joyce beskrev det, att vara kristen är inte längre en lång lista av en massa förpliktelser, regler och förbud. Det är istället en inbjudan att svara ja till Jesu kallelse:
"Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig." (Upp 3:20)
Är det då så att vad vi gör eller inte gör är helt oväsentligt, eftersom allt är bara nåd ändå? Nja. Inte riktigt. Såväl Paulus (i Rom 6) som Jakob (i hela Jakobs brev) går till rätta med denna felaktiga förståelse av Guds nåd. Men min poäng är i kväll denna: det spelar ingen roll hur mycket vi försöker att i vår egen kraft och i vår egen förmåga att uppfylla lagens krav, så vi kan lika gärna låta bli att försöka! Ja, du hörde rätt. Du kan lika gärna sluta att försöka att vara en "god" människa, för du kommer (i din egen kraft) ändå aldrig att lyckas med det. Förtrösta istället på Herren och på Hans fullbordade verk, att Han genom sin död och sin uppståndelse från de döda har gjort ALLT som lagen krävde av en människa.
Skuldebrevet är uppspikat på korset
Bibeln går till och med så långt som att den beskriver det så här, i Kolosserbrevet:
Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset. Han har klätt av väldena och makterna och förevisat dem offentligt, när han på korset triumferade över dem.
Halleluja! Det finns inte en enda synd eller överträdelse i våra liv, varken "past, present or future" som kan skilja oss från Kristi kärlek. Han har tagit ALLT mörker, allt elände, allt uppå sig själv, upp på korsets trä. Därför beskriver Paulus det också som att han "blev en förbannelse" (Gal 3:13) när Han blev gjord till synd i vårt ställe - så att vi skulle i honom "bliva rättfärdighet från Gud" (2 Kor 5:21, 1917)
Vandringen i det nya livet
Det är väldigt lätt för oss, när den Helige Ande har väckt vårt samvete och vi har kommit till tro på Herren, att vi försöker att fullborda Guds vilja genom vår egen kraft, vår egen förmåga och våra egna gärningar. Detta kallar bibeln för "köttets gärningar". Det problematiska med dem är att de inte för oss ett dugg närmare Gud och det liv han har tänkt för oss; de kan snarare få rakt motsatt effekt, att vi dras längre bort från Gud genom att vi krampaktigt försöker undvika att ljuga, försöker undvika att tänka onda tankar, försöker undvika att göra saker som vi vet med oss på insidan att Gud inte vill att vi ska göra. Intentionen må vara god, men kom ihåg att "vägen till helvetet är kantad av goda intentioner". Denna krampaktiga strävan beskrivs ganska utförligt i Rom 7:7 och framåt.
Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt:Du skall inte ha begär. Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig. Ty utan lagen är synden död. Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv och jag dog. Då visade det sig att budordet som skulle föra till liv, blev till död. Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det. Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott. Har då det som är gott blivit min död? Nej, visst inte! Men synden har blivit det, för att den skulle framstå som synd. Genom det som är gott åstadkom den min död. Så skulle synden genom budordet framstå som i högsta grad syndig. (Rom 7:7-13)
Istället kallar Herren oss till ett helt annat liv, som beskrivs utförligt i Rom 8.
Guds barns liv i Anden
Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden. (Rom 8:1-4)
Jesus vill att vi ska leva i gemenskap med honom, genom den Helige Ande. När vi vandrar i en personlig relation med honom och på allvar förstår vad han har gjort för oss, så försvinner sakta men säkert all krampaktig strävan. Vi kommer med största sannolikhet aldrig uppnå en "fullkomlig vandring" här på denna jord, där vi aldrig begår några felsteg, aldrig gör några misstag, aldrig gör några saker trots att vi vet att vi inte borde göra dem osv. Men vet du vad. Det är faktiskt "okej". Inte så att det är bra - självklart inte - men för att Herren har otroligt stort tålamod med oss när vi faller.
Tänk bara på detta. Andens frukter så som de beskrivs i Gal 5 är dessa:
Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. (Gal 5:22-23)
Allt detta kallar Herren oss in i, ett liv fullt av dessa karaktärsdrag. Men jag vill lyfta fram en lite annan aspekt här, som vi kanske missar ibland: Allt detta är sådant som också beskriver Herren!. Tänk lite på detta. Bibeln säger att Gud kallar oss till kristuslikhet (Rom 8:29). Guds mål med våra liv är att vi ska bli "mer lika Jesus", så som Max Lucado skriver om i sin välkända bok. Om meningen är att vi ska bli mer lika Jesus, och Andens frukter beskriver det nya livet, då betyder det att Jesus är full av dessa karaktärsdrag: kärlek, glädje, frid, tålamod osv. Och om Jesus är full av dem, så är även Fadern full av dem, eftersom Jesus är "den osynlige Gudens avbild" (Kol 1:15).
Med andra ord så är Gud kärleksfull. Gud är full av glädje. Gud är full av frid, och Gud är full av tålamod. Halleluja! Han är vidare full av vänlighet, och av godhet. Att Gud är trofast är väl känt, eftersom bibeln säger rakt att även om vi är trolösa så förblir Han trofast, "ty han kan inte förneka sig själv" (2 Tim 2:13)
Ett liv i Guds närvaro
Ju närmare vi drar oss Gud, desto mer så kommer vi att förvandlas i Hans underbara närvaro. Jag vill uppmuntra dig som läser detta idag, att söka Gud och Hans närvaro. Det behöver inte vara några långa, avancerade böner, du behöver inte tänka att du t.ex. "måste be minst 1 timme per dag" som man ibland har fokuserat på. Det där är mer mänskliga, religiösa påfund än något som har med en sund andlighet att göra. Vem hinner be en timme per dag i vår stressade tillvaro? Notera att jag inte säger att det är en dålig sak, men det är själva attityden som är problemet. Det är bättre att tänka så här: "jag vill komma in i en bedjande livsstil, där jag pratar med Gud om allt, smått som stort."
Du kan prata med Honom när du sitter i bilen och kör till jobbet, när du är ute i skogen, när du går på en promenad... Praktiskt taget när som helst. Detta är väl kanske mer naturligt och mindre "underligt" att hålla på med när du är ensam än när du är tillsammans med många andra främmande personer, så jag uppmuntrar dig att försöka hitta en plats och tid där du kan ta en "liten stund med Jesus", på tu man hand, så ofta som möjligt. Hellre att det blir 1 minut här, 3 minuter där, 5 minuter där, än att tänka att det "måste" vara något stort och anspråksfullt ("att be en timme", "att läsa många kapitel i bibeln") osv. Läs hellre några enstaka verser och be den Helige Ande att uppenbara något för dig som du inte tänkt så mycket på på sistone. Jag lovar dig att Han längtar mer än du anar efter att besvara den sortens bön. Gud välsigne dig!
Att bli född på nytt
Till sista några rader till dig som kanske läst denna text och längtar efter ett liv tillsammans med Jesus, men som kanske fortfarande tvekar om du "duger" för Herren: ja, jag säger dig, i Jesu Kristi nasaréns namn: du duger. Jesus själv säger det: "Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare." (Mark 2:17). Om vi redan skulle vara perfekta skulle vi inte vara i behov av någon frälsning från första början.
Om du vill bli född på nytt och ta ditt första steg mot att leva med Jesus, be då denna enkla bön med mig (tyst eller ännu hellre med din mun):
Jesus, tack för att du har dött för mig. Jag vet att jag egentligen inte förtjänat din kärlek, men tack för att du visar den mot mig ändå. Förlåt mig allt det onda som jag har gjort.
Jag vill leva tillsammans med dig, Jesus. Jag tror att du är Guds Son och att du har dött för mina synder. Jag tror att du har blivit uppväckt från de döda. Jag välkomnar dig in i mitt liv, och jag vill följa dig. Amen.
Tag gärna kontakt med mig om du bett denna bön så kan jag ge dig tips om hur du går vidare i din kristna vandring. Gud välsigne dig igen! :)