I bibelns första verser, 1 Mos 1:1f så står det så här:

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade [eg. "ruvade"] över vattnet.

Detta tycker jag är mycket spännande. Här ser vi alltså att det vid världens skapelse fanns en andeutgjutelse, en övernaturlig närvaro av den helige Ande, på ett mycket påtagligt och verkligt sätt. Men ingenting tycktes hända trots detta. Det verkar som att något saknades!

Och så var det verkligen. I versen efter finner vi svaret på våra funderingar. "Gud sade: "Varde ljus!" Och det blev ljus."

Jag tänkte tala till dig idag om Guds tilltal i koppling med utgjutelsen av den helige Ande över allt kött. Det är nämligen så, att det finns ett vanligt missförstånd som består i att man tror att det räcker med den helige Andes närvaro, eller den helige Andes smörjelse, eller den helige Andes beröring, eller vad du nu vill kalla det, för att få se Gud handla i en människas liv. Man talar sig varm om den helige Ande, vilket är helt rätt och riktigt eftersom Han är Gud och som sådan skall Han prisas och äras. Men man gör det på ett sätt så att man nästan glömmer bort det viktigaste, själva nyckeln och kanalen för det gudomliga ingripandet, nämligen detta: Gud sade, och det blev!

Detta är själva kärnan i all andlig verksamhet: ett Ord ifrån himmelen, ett rhema rakt in i dina omständigheter, som förvandlar allt och fullständigt knäcker varje form av motstånd ifrån mörkrets rike. I det här fallet så skedde det på ett högst konkret sätt, nämligen det att ljuset kom in och drev ut mörkret.

Den helige Ande har blivit utgjuten över allt kött, enligt Nya testamentet. Det är utgångspunkten, det som hände på pingstdagen i Jerusalem för snart 2000 år sedan. Men det räcker inte. Vi kan förresten läsa i den texten så ser du att även där finner du denna princip: Gud sade, och det blev.

När pingstdagen hade kommit var de alla samlade. Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala. (Apg 2:1-4)

Här ser du ett annat tydligt exempel på detta: andeutgjutelsen kom, och mäktiga saker hände. Men resultatet blev faktiskt inte att Guds Rike utbreddes. Inte förrän det kom ett ord ifrån himlen, som Petrus predikade ut — och tre tusen människor blev frälsta, på en och samma dag! Här kan vi tala om väckelse och församlingstillväxt så det förslår. Men jag är övertygad om att det behövdes både just den helige Andes utgjutande, vilket ledde till att lärjungarna fick folks uppmärksamhet, och det ord som Herren gav Petrus att predika och proklamera ut.

Jag vill alltså att du skall förstå, att det inte räcker att ha den helige Ande. Det är grundförutsättningen för ett fruktbart liv, ett segerrikt liv, ett liv i Guds vilja och gemenskap med Honom. Men du behöver ett Ord ifrån himmelen, kära vän. Inte förrän du får ett Ord och agerar i tro på det ordet så kommer du att se Guds väldiga kraft verka i ditt liv.

Så hur får man ett Ord? Genom att söka Hans ansikte, i bön och tillbedjan, i studiet av det skrivna ordet, bibeln. När du ber Honom att ge dig ett Ord, så kommer Han att ge det till dig; men var beredd på att det kan komma att förändra saker på ett sätt som du aldrig hade kunnat förutse! Be Honom inte om det om du inte är beredd på förändring.