"Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan." (1 Joh 4:18)

Bibeln talar om Gud som den fullkomliga kärleken. Gud har inte kärlek; han är kärlek, på samma sätt som en bil inte har ett fordon; den är ett fordon. En del av bilens egenskaper är att den är ett fordon. Så är det också med Gud. En del i hans person och karaktär är att han är den fullkomliga kärleken.

När vi verkligen möter den fullkomliga kärleken — Gud själv, som kom hit till jorden i människan Jesus Kristus — är det omöjligt att inte bli förändrad, förvandlad i hans närhet. Just själva vetskapen att Gud själv, universums skapare och den som älskar mig mer än jag med mitt sinne och förstånd kan förstå, har kommit nära mig, är så mycket större än vad vi med våra små, enkla tankar kan begripa oss på och omfatta. Men det är ju inte så konstigt egentligen. Det är inte vi som har skapat Gud, utan Han som har skapat oss!

Bibeln talar om att vi skall frukta Gud. Den sortens fruktan som det handlar om är dock inte rädsla. Det går nämligen inte att älska någon som man är rädd för. Istället handlar det om en vördnad och respekt för Guds helighet; att erkänna, att vi är totalt och fullständigt beroende av honom för vår existens. Han kan existera utan oss, men han har valt att inte vilja göra det. Han längtar efter gemenskap med dig idag, för att Han älskar dig idag. Vågar du söka Honom och bli förvandlad?